Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men af musikens stigande kraft och växande tjusning
Växte ock känslan i sjal’n och bildningskraften i ögat.
Lif fingo vatten och land, Oreader, Dryader, Najader
Svärmade kring och skogen gick och böljorna sjöngo,
Tal höll hela naturen och öfverröstade talarn,
Bilden sjelf sågs menniska bli och, slitande slöjan,
Såg med glädjens herrskare-blick sitt lysande rike. —
Föll ej en slöja då ock från din blick, odödlige ande?
Delte sig skyarne ej? Carl Michael! såg du ej hänryckt
Ned från de eviga skaldernas krets, den höga triumfen?
Bland de mångtusendes hyllande här den slutnare kretsen
Af dessa skalder, som redan här en gyldene förstling
Skörda af seklernas vissa beröm — af honom, som sjunges
Bedan härnere i wstjernornas sång» — af honom, som stämde
Jordens harpor till himmelsk musik — af honom, i hvdken
«Siste skalden» den förste blef — af «Asarnes» Mimer —
Och af honom, som glädjen sjöng, dig närmast i norden?
Såg du ej henne ännu, en gång din själs herrskarinna,
Lifvets lycka och tröst, och med henne de grånande vänner,
Dig förtrognast i själ eller konst, en rörande anblick?
Såg du ej — fädernefröjd — din son bland skarorna helsad
Inför ditt minnes vård, af Skandiens hjelte, af Honom,
Som — då han inför din bild sin hjessa böjde — förklarat
Lyrans lager i jemnhojd stå med svärdets och spirans? —
Tid, som åt storheten reser sin vård, sig sjelf deri ärar;
Snillet sin egen vård redan har skönare rest,
Evigheten i snillets verk sitt väsende tecknar.
Tiden i vården har sagt: evighet hyllar ock jag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
