Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvarflassad ligger, täckande det aunda,
Och hvarje fotspår vandrar på förstöring. —’
Blott detta lägger jag på Edert hjerta:
Det onda, som en man, den mognade,
Tillfogar mannen, detta, vill jag tro,
Förlätes och försonas svårare.
Ty mannen vill sitt hat och ingen tid
Det råd förändrar, som han väl besinnat.
Dock eder tvedrägts ursprung stiger upp
I oförståndig barndoms bråda tid,
Och just dess ålder bör afväpna den.
Tillbakaforsken efter splitets frö;
Det fåfängt är; ja funnen J det ock,
J blygdens öfver tvistens barnslighet;
Och likväl är det denna barndomstvist,
Som, alstrad fort i olycksalig kedja,
Födt äfven dessa dagars yngsta strid;
Ty alla hårda gerningar, som öfvats,
De voro foster blott af hämnd och misstro;
Och denna barndoms fejd, ej viljen J
Fortsätta den ännu, då män J ären?
(Fattande begges händer.)
0 mina söner, kommen, fatten mod
Att ömsesidigt räkningen förstöra,
Ty ömsesidigt lika är Er ofått;
Och högsint eftergen hvarandra skulden,
För stor, för gränslös, att betalas kunna.
Den högsta seger är förlåtelsen!
1 Eder faders graf tillbakakasten
Er flydda barnaålders gamla hat,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
