- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 4. Reseminnen (från åren 1835 och 1836) /
5

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kiel d. 26 Jali 1835.

Mitt löfte, att ej skrifva förr än jag kommit till någon för
mig alldeles ny ort, har jag således uppfyllt; men det var ett
tvång, för hvilket jag nu söker ersättning i ett skrifvande om
likt och olikt. Convalescensens och frihetens känsla, efter en så
långvarig sjukdom och fångenskap, har gjort mig ung på nytt,
äfven deri, att allt nu interesserar mig, och jag är beredd på,
att jag ännu under en kanske lång tid kommer att i mina
bref synas alltför ungdomlig — att jag borde mera fråga efter
min korrespondents intresse än mitt eget, samt att detta icke
skall synas moget nog för en herre till åren, eller vetenskapligt
nog för en professor. Men åtminstone du skall unna mig äfven
denna permission, nemligen från gravitet och
cathedermässig-het. Yare detta nog sagdt om menniskan. Och nu direkte
till min resa, räknad från kl. 6 på morgonen den 12:te dennes
— således för jemt fjorton dagar sedan — då jag tog sista
afskedet af de vänner, som följt mig till Skeppsholmsstranden,
och som stodo der ännu, när den ståtliga Gylfe om några
minuter for af mot hafvet, och det sköna Stockholm, nu
förskö-nadt af morgonsolen, under Ottesångs-ringningens afskedsmusik,
flöt tillbaka och snart blånade eller skymdes af holmarne. Icke
sällskapet — de nygifte C., af slägtingar åtföljda till Dalarön —
icke heller omgifningarna, den alltför berömda Skärgården,
hvilken dock är temligen mager, och de menskliga åtgärderna —
med undantag af det på afstånd sedda Fredriksborgs torn —
föga imponerande, ägde mycken kraft att förströ känslan af att
ensam och sjuklig pä längre tid lemna fäderneslandet. Men
hvad detta för mig var och till hvad grad, i hvilket förhållan-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/4/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free