Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarje vändning, hvarje sig vidgande dal mellan de allt
lummigare höjderna, blickade efter den första strimman af Ehen.
Men det är ej småningom man på denna väg kommer till dess
anblick. På en gång låg den breda smaragd-floden under mina
ögon, i hvilken från andra stranden det sköna Diisseldorf —
icke speglade sig; ty Ehen är i sin ljusgröna, opaca och dock
rena färg så sjelfständig, att han ej emottager någon bild, om
icke solens.
Det första och nästan enda, som i Diisseldorf drog min
nyfikenhet och tillfredsställde mer än denna, var dess
konstförenings just nu pågående exposition. Diisseldorfska skolan
har börjat få ett stort namn och synes förtjena det. Schadow,
Akademiens direktör, har stor förtjenst, mindre såsom konstnär
och mönster, än såsom uppmuntrare och såsom medlare hos
regering och publik. Det säges, att en viss gemensamhet och
meddelning, hvilken han vet att mellan konstnärerna befordra,
mycket bidrager till deras bildning. Att icke lokalens
gemensamhet är nog, ser man af jemförelsen med de Köpenhamnska
artister, hvilka i Charlottenborg på samma sätt äro tillhopa
inrymda. Dock gör väl den tillfälliga samtidigheten af stora
anlag det mesta. Schadow sjelf synes ännu för mycket tillhöra
en sort, hvilken jag väl ej ännu känner stort mer än af
gra-vurer, men dock nog för att se dess allmänna karakter:
afgu-dande af den gamla tyska konsten, således äfven af det omogna
och skefva deri. Det är väl egenteligen den beprisade fromhet
och «Gemiithligheit>>, som deri beundras och hvars i anletena
anbragta vältalighet man vill afskrifva. Man har dervid icke
kunnat göra sig fri från den illusion, att — vi lemna dervid
i sitt värde gediegenheten af det andliga, som i blicken talar
— ej blott de af sig t liga bristerna i de gamlas teckning, utan
äfven mycket tillfälligt måste såsom väsendtligt eftergöras.
Af-sigtliga brister? Ja, någon har vid jemförelse af den
grekiska och kristliga konsten —- nemligen före renaissancen —
sagt, att om den förra gjort den kroppsliga skönheten till
konstens högsta mål och hyllat formerna på bekostnad af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
