Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i blå blus beordrades genast att ledsaga mig till madam La*
volvenne, föreståndarinna för «das Corinnus (Qvirinus) Bad».
Emellertid hade dock mörkret inträd t, och när snart under
min vandring en hög otydlig architektonisk massa sköt fram
emot vår väg, fick jag af min pilt på min anande fråga det
bekräftande svaret: der Dom. Med nöje hörde jag samma svar
upprepas i anledning af en ny massa, hvars sammanhang med
den förra ej syntes; men när på den tredje frågan ett «allemal
der Dom» följde, då blef jag nästan stolt att jag hade så
mycken heder af min Marie kyrka. Yid dagsljuset tager den sig
dock icke lika så väl ut; ej en gång hvad storlek beträffar, ty
utom den illusion, som mörkret alltid eger, så hade äfven vår
väg krökt sig omkring henne, hvilket tycktes förlänga henne.
Utanför vestra porten sitter en grym stenbild af den varg, som
enligt legenden fick tillsätta sin själ såsom arbetslön åt den
in-femaliske byggmästaren. Hålet efter själen synes ännu lifs
lefvande. Mot den tunga urgamla octogonen, med sina
tvåfal-diga afsatser — i den öfre af hvilka, under målade hvalf,
Kejsaren och de 7 Churfurstarne hade sina throner — afsticka
märkvärdigt de sednare tillbyggda Göthiska choren med sin på
en gång så lätta och så fasta prydlighet. Bland dessa utmärkte
sig Maria Theresias och isynnerhet Otto den tredjes. I
öppningen till detta chor, hvilket upplyses af 11 fönster, som hafva
mer än Upsala kyrkas hela höjd, står under dessa dagar en
praktfull hög katafalk, omgifven, jag tror väl, af 100
silfverkandela-brar och högt ofvan dessa krönt med den nyss aflidne
erkebi-skopens i Cöln insignier, likasom för närvarande förmodligen
i stiftets alla betydligare kyrkor. I går firades här exeqvierna.
Jag gaf nu såsom förr mest akt på det ruskiga i enskilda
företeelser — gubbar och käringar utrustade med radband och
snusdosor, än på knä på Carls grafsten, än upptändande rader
af dankar för en helgonbild i något hörn. Parentatorn,
stiftsprosten Claeson, lofordade sin Ferdinand August, Graf zu Spiegel
und Canstein, mer än en så ovanligt tolerant prelat skulle
synas förtjena af en talare, i hvars hela ton ett äkta papistiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
