Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ter. En gammal soldat, med hvilken jag nyss här nere på
bron gjorde en intim bekantskap, skall blifva min introduktör.
För att förklara denna intimitet måste jag förut berätta dig,
att der borta i staden sitter nu, och*grälar som bäst, ett litet
triumvirat af 82 andlige, nemligen: 2 generalsuperintendenter,
de 2:ne theologerna från Bonn, 26 superintendenter, 26 pastorer
och 26 seniorer (d. v. s. ungefär kyrkovärdar), deputerade af
Rhenpreussens så väl Reformerta som Lutherska församlingar.
Ämnet för synodens debatter är sättet att införa i bägge
för-samlingarne en gemensam Agenda, d. v. s. ritual.
Konungen i Preussen, furstligt förälskad i uniformer, vill
se enformighet äfven i tron och bekännelsen, så långt det gå
kan. Lika furstligt menar han ock att språket: «varer
underdånige all mensklig ordning för Herrans skull», låter så
omsätta sig: winrätten efter kabinettsordres eder underdånighet
mot Herran, för mensklig ordnings skull». Om statens
förhållande till kyrkan har vanligen en regent lika ljusa och
fördomsfria begrepp, som filosoferna om vetenskapens.
Be-mälde konung drifver saken långt och systematiskt. Någon
plan att till formens enhet bringa samtliga sina Judiska,
Kathol-ska och Protestantiska undersåter har man dock ej försport.
Hetta tillhörer väl en ännu ljusare tid. (Ljuset stiger, såsom
bekant är, med chronologisk conseqvens och gör sig sjelf då
det får tid på sig.) Men så ljus ansåg han dock redan vår
tid, att den obetydliga bekännelseskilnaden mellan
protestanternas tvenne hufvudafdelningar ej skulle ligga i vägen för en
önskvärd yttre förening. Han hade dock något missräknat sig.
Hen först försökta Unionen, som skulle bestå i
forsamlingsfor-mens genomgående enhet, fann ett starkt och oväntadt
motstånd. Sedan försöker man med någonting åtminstone skenbart
oskyldigare, en så inrättad ritual, att den, genom ett obestämdt
vidrörande af differenspunkter, lemnade åt en hvar en
möjlighet att i ordasätten inlägga sitt uppfattningssätt. Alla vänner
af rent spel, isynnerhet i de heligaste ting, måste lida af detta
gyckel. Men dessa vänner äro icke så många — och allraminst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
