- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 4. Reseminnen (från åren 1835 och 1836) /
86

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

der, förhöjdes intrycket af besvärjelsescenen genom någonting
apart, dock blott för fantasien. Theatern lärer nemligen vara byggd
på grunden af ett f. d. Nunnekloster, hvars upphäfvande skall
föranledts af de heliga systrarnes upptäckta stora ohelighet. Då
nu såsom vanligt de aflidna nunnornas grafvar väl voro inom
klostrets murar, så kunde inbillningen ej undgå att åt
besvärj-ningen — hvilken af den store basisten Fellegrini på ett
skakande sätt utfördes — tilldela så mycken kraft, att det
uppstigande sällskapet kunde vara blandadt.

Utom den kongl. gifves äfven en folktheater, den s. k.
Schweigerska i förstaden Au. Föreställningarne gåfvos vid
dagsljus och de nationella elementerna, dels ur historien, dels ur
folklifvet, tyckas hufvudsakligen vara i buffaton gifna och
uppfattade. Publiken sjelf och uttrycken af dess njutning voro,
likasom språket, äkta Schwabiska. Oaktadt åtskilliga besök
lyckades det mig ej att bli familiariserad med det ena eller andra.

Utan särdeles ordning, likasom mitt lefnadssätt här, blir
ock beskrifningen derom. En axplockning på min erfarenhets
åker må ännu ske.

Kungen, hvilken jag ofta sett på afstånd, och dervid
alltid bemärkt det oroliga, som tyckes vara karakteristiskt i hans
yttre och väl äfven i det inre, hade jag för några dagar sedan
tillfälle att skåda på nära håll Det var i s. k. gamla slottet,
hvars rum jag i sällskap med några andra resande besåg. Han
kom in i salen, der vi befunno oss, helsade, under fortsatt
vandring åt motsatt sida, med täta bockningar, både för djupa
och för hastiga att vara en konungs; såg för öfrigt snarare
skrämd än vänlig ut.

Det är, såsom bekant, ej blott konsten, han med ett slags
raseri beskyddar och uppmuntrar. Dit hörer ock den enda
saliggörande kyrkans tjenare, särdeles de trognaste. Huru långt
dessa våga gå i gäckeri med den författning, som åt Bayerska
folkets protestantiska tredjedel försäkrar samma rättigheter som
åt katolikerna och med enahanda stränghet förbjuder allt
polemiserande i de offentliga föredragen, hade jag sistlidna söndag

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/4/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free