Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fordom Buchhorn, i Wiirttemberg. Af vägen, ehuru i sig
förmodligen grann, på Bodensjöns norra sida, hade vi ej rätt stor
glädje. Eftermiddagen blef regnig och dyster. I fullt mörker
och stormande regn kommo vi * fram till posthuset. Eegina
hade rådt oss att heldre taga qvarter på Svanen. Postmästaren
blef så utom sig vid fråga efter Svanens läge, att han vägrade
anvisning. Vårt val var så mycket bestämdare. Il conte blef
qvar hos sakerna. På måfå rände jag gatan framåt. Mitt
läge var ungefär detsamma, som vid utgången från bröderna
Toumiaire i Coblentz. «Grad aus!» blef svaret på hvarje
fråga till de få i regnet sträfvande mötarena. Så hann jag
ändtligen en stadsport. Nu trodde jag mig vara vilse och bad
posten om besked. «Grad aus», svarte han. «Also vor der
Stadi» «Eja wohl», stod nu ock den transparenta Svanen för
mig. Värden, Hutten, en ståtlig ättling af den store Ulrich,
lät genast hemta Alessandro och sakerna, och qvälln blef treflig
med afkomlingame af ett helgon och en helgon-stormande
riddare. Äfven under vägen från Friedrichshafen och hit ha vi
gått miste om minst \ af utsigternas skönhet, ty regnet och
stormen fortforo och göra så än, men nu veta vi ej stort deraf,
ty «bibita» är färdig och till hälften njuten, ljusen brinna på
alla bord och kring alla är det muntert, med undantag af de
tvenne fromma männemas, hvilka dock säkerligen sjelfve hafva
särdeles tillfredsställelse af det Gudi behagliga förakt, hvarmed
vi skola tro, att de åskåda vår verldsliga munterhet.
Auf der Terasse vid Bern d. 17 Okt. 1835.
Den himmelska utsigten borde förbjuda mig att skrifva, för
att dels ej synas vilja beskrifva den, dels ej förlora någon
stund af dess njutning. Men denna vinner genom det
af-brutna, genom uppblickandet från papperet Hvarje ny anblick
blir en blixt af skönhet, som det oafbrutna skådandet ej kan
skänka. Det vill icke vara målning, utan endast spalierer för
inbildningens tacksamma växt, hvad jag beskrifver. Terrassen
är hög som ett berg och dock elegant, med sin mot floden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
