Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
satta af Engelsmän, Ryssar och Amerikaner, hvilka på sådant
sätt beredt sig gallerier. Nu hörer till Italienarnes karakter
att samvetslöst preja, så ofta sig göra låter, och att blifva
obe-gränsadt billig då nöden bjuder. En sådan nöd har nu sedan
flera år oraåttligt nedslagit dessa konsthandlares och Copisters
anspråk, ja, till den grad, att till och med hos mig den djerfva
föresatsen uppstått att begagna mig af dessa konjunkturer till
bekommande af åtminstone några vackra saker. Icke mindre
än trenne af dessa chineser, herrar Scordine, Ciappa och
Bicu-pero, äro för min räkning sysselsatta, och detta med
efterbildandet af mästare med icke ringare namn än Bafael,
Domeni-chino, Guido Beni, Parmegianino, o. d. Jag hoppas att vid
jemförelsen af dessa Copior med deras original, och i
synnerhet med deras pris, skall man en gång snarare känna afund
öfver besittningen, än förundran öfver den fattiga resandens
mecenatskap. Bland bevekelserna till ett sådant öfverdåd ingick
ock en önskan att kunna visa Upsalienserna, huru ett
ändamålsenligt konstmuseum för Universitetet, så som jag lifligt
påyrkat och föreslagit, skulle kunna med ganska måttliga
kostnader bildas. — Emellertid förstås nu, att fortgången af detta
arbete, i förening med skådandet af samlingarna, måste flitigt
draga mig till Museo Borbonico. — På den läckra dinéen följer
vanligen den likaledes sybaritiska njutningen af en eller annan
timmas promenad i vagn, hvilket är lika litet för kassan
graverande, som de buketter af rosor, orangeblommor o. d.,
hvar-med en mängd barn under färden, väl icke alldeles
oegennyttigt, helsa och stundom nästan öfverhölja «l’Eccellenza», som
icke kan vara känslolös för det beledsagande «ca co» (qualche
cosa). Neapolitanaren är så frikostig med åtbördsspråket, att
han så mycket mer har rätt att hushålla med tungans. Så
t. ex. tftbjuder kusken sin vagn med stafvelserna «vo ca», d. ä.
«vuolete carozza», under det att priset betecknas med de
uppräckta fingrarnas, det är carlinernas antal, som vanligen inom
en minut kau nedbringas från alla fem till ett enda. En
timmas färd i beqvämaste ekipage genom Neapels vackraste trak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
