Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skall visa sin öfvermensklighet genom att vara mera ock att
verka mera, än som om något menskligt ord vore tänkbart.
Ordet måste neraligen der och i den mån det får verka (ty
Ordets allmakt upphäfver icke friheten, just emedan det är
gudomligt) blifva en allt genomträngande, allt fullkomnande, allt
regerande, d. ä. till det enda högsta målet styrande princip.
Det måste, till följd af den gudomliga enheten, äfven
bemäkti-ga sig en princip för det menskliga lifvets helhet, hjertat
— om hvilket vi väl må antaga oss veta, att det regerar, men
icke regeras af de öfriga så kallade grundkrafter — och genom
detta regera både vetandets och handlingens art. Men visar
Ordet så mycket af sitt väsende och sin verkan, att dessa i
allmänhet blifva dokumenter för dess öfvermensklighet, så måste,
om ännu icke visad eller sedd eller erkänd, graden af dess
vishets djup, af dess admitterade inflytelses kraft och
universalitet, och följaktligen dess rätt att såsom allprincip erkännas,
vara utan gräns. Är den till följd af sin gudomlighet något,
så måste den blifva allt. Och detta är stridspunkten med de
halfkonseqventa såväl vetenskapsmän som statsmän, hvilka åt
uppenbarelsen medgifva en gudomlighet, som, just emedan den
icke är allt, i sjelfva verket är intet. Yi vilje ej derföre
hårdt bedömma dem, icke en gång alla dem, som tveka att
medgifva ens så mycket. Mången har obetänksamt låtit bringa
sig under makten af ett ringare intresse, som, till följd af det
nödvändigt älskande hjertats svaghet, blifvit upphöjdt till afgud
(dock ej derföre alltid af särdeles hög värdighet), hvilken
de-miurgiskt bortskymmer och hindrar tron på och kännedomen
af det sanna, högre riket. Såväl i Ordets inre, som i andens
historia hafva de af inre eller yttre skäl varit förhindrade
att se eller ana det djupare innehållet. Hvad de kunna se,
måste nemligen motsvara graden af deras gudomlighets- och
uppenbarelses-begrepp, och således ej vara af särdeles
inskränkning för deras egna penater. Det är således
gudomlig-hetsidéen, som framförallt måste lifvas. Först i denna ligger
Fahlcrantz’ saml. Skrifter. V. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
