Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hans annaler öfver naturvetenskapen vittna; att hans namn
kallade till Norden främmande vetenskapsidkare, hvilka med
äretiteln af hans lärjungar spridde hans och sitt eget rykte
kring Europa; att hans namn blifvit «till bevarande skänkt åt
Floras barn och åt Lunas fält»; att han åt en efterverld skänkt
mången rik idé, som han blott hunnit antyda, men på hvilkens
utförande kommande skola grunda sin storhet. — Försakade
han ock, af trohet för sitt lifs sjelfvalda kall, erbjudna lysande
platser, så hafva dock kring hans bår de ifrån alla länder
sända äretecken, och framför allt den här af sörjande, i hvilken
hela fosterlandet sågs representerad, vittnat i samtidens namn,
att hans lifs betydelse var erkänd — och de förde äfven
effcer-▼erlden8 talan.
Afvefc ett saknadens ord må egnas åt minnet af en
vitter-hetsidkare, hvars värde såsom sådan Akademien med Svenska
allmänheten länge erkänt. Assar Lindeblad hade i synnerhet
genom tvenne dikter af religiös syftning, Främlingen och
Missionären, begge belönta, tillvunnit sig Akademiens
aktning, och denna tillväxte med den synbart stigande
utbildningen af hans sångargåfra, hvilken dock fullast uppenbarat sig i
den sång öfver Tegnér, hvilken, utan att söka belöning, dock
erkändes värdig att på högtidsdagen 1846 uppläsas och i
Akademiens handlingar intagas, en utmärkelse, motsvarande hennes
större pris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
