Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det stora målet. Var detta mål all mensklighetens saliggørelse
genom Guds eget menniskoblifvande, så förstå vi ock lätt,
hvar-före det folk, af hvilket löftena, prophetiorna, förebilderna skulle
— om ock såsom af sjelfvilligt blinda väktare — bevaras,
företrädesvis må kallas det utkora de folket. Men äfven i detta
afseende, såsom i alla, får det Gamla Testamentet först af det
Nya sitt fulla ljus. Säger Gud genom Esaias om Judafolket:
«detta folket hafver jag tillredt mig, att det skall förtälja min
pris», d. ä. att genom det skall mitt saliggörande råd blifva
menskligheten uppenbart, så säger Han genom Petrus till de
Christne: «Men J ären det utvalda slägtet, det konungsliga
presterskapet, det heliga folket, och det egendomsfolket, på det
J skolen kungöra Hans dygd, som eder kallat hafver af
mörkret till sitt underliga ljus.» — Häri ligger således allt arf, all
utkorelse. Denna har i förhöjd klarhet, men ock derföre i
förhöjd ansvarighet gått öfver på dem, hvilka, då det gamla
Templets förlåt remnade, sågo för sig öppnas ett Tempel, det
icke med händer gjordt är, i hvars allrahelgaste det Nya
förbundets Öfversteprest «ena reso ingått och funnit en evig
förlossning.» — «Och jag hörde en stor röst» — så talar detta
det Nya Jerusalems heliga Siare—«Si Guds tabernakel ibland
menniskorna, och Han skall bo med dem, och de skola vara
Hans folk, och sjelfver Gud med dem skall vara deras Gud.»
Men låter oss Apostelen förstå, att utkorelsen öfvergått
från Israel till Christenheten, så tillkännager han ock kallelsens
vilkor: att vi skole kungöra Hans dygd — göra verlden
delaktig af kunskapen om Hans väsen och vilja — Hans, «som
oss kallat hafver af mörkret till sitt underliga ljus.» Det är
så väl den heliga tacksamhetens pligt, som det af ljuset väckta
nya lifvets egen nödvändiga fordran. Ar det nu hela
Christen-hetens och hvarje christligt folks allmänna pligt mot denhedna
verlden att kungöra Guds dygd, och benämnes församlingen i
dess helhet derföre det utvalda, heliga, egendomsfolket, så
måste i förhöjd mening värdigheten af utkoradt arf gälla om ett
sarskildt christligt folk, i den mån detta rönt större prof af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
