Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’ att Jesuiterna förstått en längre tid hålla striden ifrån det för
Bom så farliga historiska fältet, ett nytt lif i kyrkohistoriens
bearbetning inom Protestantiska församlingen väcktes genom
Thomasii theolog-hat och Arnolds kättare-kärlek, så var
riktningen till en början så antithetisk, att en alldeles ren behandling
knappt kunde väntas. Yi känne de store män, hvilka från
denna tiden inom vår församling lyst i kyrkohistoriens
litteratur. Det vore lika dårligt som fruktlöst att vilja förringa
detta ljus, som oförgängligt skall omgifva namnen Cyprian,
Mosheim, Pfaff, Baumgarten, Walch, Eraesti, Schröck m. fl.;
dock den förtjenst att hafva arbetat från en djup, bestämd,
klart uppfattad och äfven troget följd princip, synes bland de
äldre i särdeles grad tillhöra den ädle Weismann, hvilken eljest
vunnit mindre ryktbarhet, sannolikt emedan hans verk, såsom
af mindre omfång och på intet sätt utmärkt genom minutiös
forskning, ej innehåller så mycket för dem, hvilka egentligen
vilja veta nyheter, de må vända sig till en närvarande eller
förfluten tid. Hos alla de ofvannämnde och de flesta nyare,
t. ex. en Henke, en Gieseler m. fl., om de äfven här och der
låta märka ett uppfattande af kyrkan från ideala sidan, —
hvilket åtminstone i afseende på henne vill säga detsamma som
den reala, — är dock en ungefarlig, en sväfvande, en blandad
föreställning, eller allmännast den rent yttre församlingens, det
begrepp som herrskar och såsom tillräckligt erkännes. Till
ämne för en särskild karakteristik Önskar förf snart välja våra
dagars store christlige historicus, Neander. Hans motto: «Pectus
est, quod Theologum facit», hvarunder väl också inbegripes
förmågan att se och framställa kyrkan och dess lif, visar hvad
han sjelf tänker om sitt kall såsom historicus, och sjelfva
verkets epigraf, Christi ord, «Mitt rike är icke af denna verlden»,
visar hvad han tänker om kyrkans betydelse, och vederlägger
hvarje betänkligare slutsats, som deremot skulle kunna dragas
af den distinction mellan Christna Beligionens och Christna
Kyrkans historia, hvilken titeln tyckes tillkännage. Han
säger sjelf att kyrkohistorien är «ett talande bevis för christen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
