Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ren och obefläckad kom kyrkans idé till apostlarna och
så blef den af dem meddelad. I deras skrifter finne vi be-
och det, som kan hemtas af dess, huru som helst beskaffade, realisering i
tiden. Ar Guds idé, likasom frihetens, odödlighetens, b&de subjective och
objective det kraftigaste beviset för dessas verklighet, så är ock kyrkans
idé det bästa beviset för verkligheten af ett nådens rike. Ofvertygas man
nn att denna idé — kanhända den högsta, heligaste, saligaste hvaraf
Anden är mäktig, och förutsättande de förra — ej funnits, finnes eller kan
finnas utom christendomen; att hvarje ej rent christligt försök att realisera
den slår nt i löjliga, vidunderliga, förderfliga resultater, såvida denna idé,
såsom allt heligt, förstör det, som dermed drifver lek eller missbruk; att
derjemte all menniskoverksamhet och all theori, der den icke med- eller
omedvetet ingår, och ännu mer allt sådant, som emot densamma
med-eller omedvetet strider, är, strängt betraktadt, lika fåfängligt, som dåraktigt
eller syndigt, så är dess negativt apologetiska egenskap medgifven; ser man
deremot verkligen, att denna idé i och med christendomen existerar, att
den rent och rätt fattad och verkande, idealiserar, förenar och helgar allt,
hvarhelst den gör sig gällande, så i vetenskap som lif; att den renar
och bekräftar både dogmer och dogmatik, således äfven är pröfvostenen
för all sann lära och all äkta församling, och med detsamma för all
schism och irrlära — ty likasom «de heliga dömma verlden», så dömmer
ock idéen af ett heligt samfund hvaije samfund, som vill kallas heligt,
— så är äfven den positiva erkänd.
Då i följd såväl af Christi Ord: «Jag skall bygga min kyrka»,
som enligt idéen, endast En kyrka kan existera, så är och föranleder det
ofta missförstånd, då till kyrkan lägges distinetiva epitheter, t. ex. den
synliga, den osynliga, den katolska, den protestantiska, eller då man talar om
ett visst lands kyrka. Åtminstone af alla sig theologer kallande kunde
man vänta, att — ehvad begrepp de må hafva om de christnas andeliga
samband — dettas distinetion från den yttre, så väl i sin helhet som
inom hvar och en af dess delar så enhetslösa församlingen, skulle inses
vara af nog vigt, om ej för lifvet åtminstone för vetenskapen, att förmå
dem till en distinetion äfven i beteckningen. Så är ock den ch rist na
kyrkan en pleonasm. Kyrkan, den enda, heliga, allmänneliga, är
visserligen både synlig, nemligen objectivt, och för Gud allena fullkomligt, och
osynlig, nemligen för det naturliga ögat; både katolisk, nemligen i detta
ords ädlare bemärkelse af universalis, såväl extensive som intensive, och
protestantisk, nemligen oupphörligt protesterande och stridande mot alla
menniskofimder, hvarmed verlden vill qväfva eller surrogera henne; men
dessa bemärkelser äro icke de brukliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>