Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men likasom katolicism och äkta protestantism äro i principen
motsatta*), så synes ock den sednare, då den af okunnighet
eller lättsinnighet öfverskrider sina gränsor, rusa till ett
motsatt förderf. Den förra behåller med märkvärdig trohet
kyrkans falska idé**), den sednare låter af lättsinnighet eller
*) Att såväl katolicismens som protestantismens grundbegrepp, och
således äfven deras motsats, är uttryckt i den formel af Irenseus, hvari
han väl sjelf icke anade någon strid «ubi est Ecclesia, ibi et Spiritus —
et ubi est Spiritus ibi Ecclesia et omnis veritas» har redan Marheinecke
anmärkt. System d. Kath. 2 Del. p. 174.
**) Man skall förgäfves häremot anföra den liberalitet i allmänhet
och specielt i denna punkt, hvilken man tror sig se hos många af de
katolska församlingar eller enskilda, som stå i närmare beröring med
protestanter, och hvilken synes röja sig i förändring eller mildring af åtskilliga
alltför revolterande talesätt, läror, bruk, o. s. v., ofta i synbar strid med
det bibehållna systemets innersta. Vill man följa dessa fenomener litet
nogare, skall man lätt se att grunden härtill hos de flesta är en med
okunnighet om sin egen församlings konseqventa lära blandad fåfänga att
ej synas barbarer inför och jemte protestanterna, men ofta äfven en
politik att vinna de — bildade. Dubbelheten och sjelfstridigheten i så väl
språk som handlingssätt har ock i synnerhet i England blifvit
tydligt exponerad. Katolicismen måste med poetiskt-dialektiska dunster
försvara och gömma den cirkel, hvarpå den hvilar — hvilket den ock i våra
tider ofta gjort på ett ända till Cabbalismus gränsande språk — eljest är
den ohjelpligt förlorad hos en hvar, som äger den ringaste förmåga och
lust att pröfva dess dokumenter. Den nämnda diktkonsten har ock med
märkvärdigt nit blifvit öfvad, särdeles af nutidens mest lysande
öfverlö-pare, dermed förrådande ett eget interesse, att ej synas hafva narrat sig.
Då på egentlig historisk väg allting synbarligen är förloradt, som skulle
skydda den katolska kyrkans begrepp och auktoritet, och äfven samtliga de
exegetiska nödankartågen äro förslitna eller afhnggna af en kritik, som ej
kan lära sig, hvarföre den skall akta och lyda den exegetiska traditionen
mer än någon annan, så hafva katolikerna åter ingen annan utväg, än
att, liksom jesuiterna efter Centuriatorernas tid, rycka striden in på det
filosofiska faltet. Då likväl den scholastiska och den moderna filosofiens
karakter är helt olika, så hafva ock de polemiska ställningarna deraf helt
olika blifvit bestämda. Att åt kyrkans prædikater af enhet,
allmännelig-het,ofelbarhet o. s. v., det är: dess absoluta, således äfven all spekulation
och all historia öfverlägsna auktoritet, samt åt de dermed isynnerhet sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
