Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifna — hvad allt må hafva samverkat till detta förhållande,
behöfver nu ej undersökas — än det Svenska. Ej heller
be-hofver man stanna vid att visa de företräden, som det egentliga
Clericalsystemet och föreskrifterna för de andliges bildning må
hafva framför andra länders, hvarvid isynnerhet i sednare
afse-det väl åtskilligt vore att anmärka. Utan företrädet ligger
hufvudsakligast i den sannt liberala fördelningen af kyrklig
makt och ansvarighet mellan s. k. lekmän och prester —
en fördelning, hvilken synes visa, att stiftarne varit ledda af
den sannt protestantiska åsigt, som alltmer bör förfina skilnaden
mellan dessa församlingens elementer, hvilken deremot föga
mindre af det modernt krassa statsbegreppet, än af det
katolskt hierarkiska kyr k o begreppet, ehuru i helt andra
förhållanden, uppdrifves ända till fullkomlig motsats. Detta factum
borde redan i och för sig upphäfva den blott hos de inskränkta
förlåtliga synonymitet af kyrka och presterskap, hvilken ensam
kan föranleda föreställningen af en sådan den intellektuella
bildningens ställning till kyrkan, som gjorde en emancipation
nödig.
Ty hvilka krafter och rättigheter direkte ledande till den
enda kyrkans befordran äro ej genom vår församlings
författning lagda i lekmäns händer — i sin helhet möjligen vigtigare
än presterskapets? — Har ej först konungen i detta afseende
en hittills oantastad makt, som kanske är hans djupast
verkande och som ledd af christlig vishet måste sträcka sin
välsignelse oberäkneligt vidt, både till omfattning och tidi Det vore
öfverflödigt att bevisa hvilken genomgripande makt ligger i
rättigheten att utnämna dels de lärare, åt hvilka åter
folklära-renas högsta bildning är anförtrodd, dels Stiftens vårdare och
skolornas Eforer; — vidare, att tillsätta pastorer i en stor del
af rikets merendels största församlingar; att afgöra alla
besvärs-mål i kyrkliga frågor; att förordna och pröfva arbeten till
förbättrande af kyrkolag och Cultus, o. s. v. — Genom de tre
verldsliga Ståndens rätt att vid riksdagar lika med det
andliga deltaga i kyrkliga ämnens afgörande är likaledes de s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
