- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
69

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fattande, under hierarkismens ledande idé, det gemensamt
bestämmande så väl för det omedelbart ecclesiastiska och för det
medelbart eller statistiska, således de allmänna grunderna for
ett samhälles existens såsom persona moralis eller egentligen
christelig person; dels inåt, såsom, till egen högsta
bildning, emottagande, bevarande och förkofrande det gudomligt
gifna, dels utåt, såsom bekännande*), försvarande detsamma
och befordrande, genom förhållandet till andra samhällen, dess
växande seger; vidare bestämmandet af skilnaden mellan
andlige och verldslige — eller rättare mellan andligheten och
verldsligheten i samma embete — hvilken skilnad blefve
ringare, ju högre eller mer omfattande embetet vore och t. ex. i
den högste styrandes person alldeles upphörde. Hit hörde då
ock den allmänna bestämningen af stånds betydelse, såsom
cor-porationer, naturligt uppkommande ur de krafter, hvilka
nödvändigt tillhöra och gemensamt konstituera väsendet af hvarje
menskligt samhälle, såsom historiskt gifvet: 2:o den omedelbart
kyrkliga organismen, hvarunder hörde de allmänna grunderna

a) för ett folks ecclesiastiska fördelning och underfördelning,
t. ex. i stift, kontrakter, pastorater, samt for
specialforsamlin-gars organisation och förhållanden till det hela och hvarandra;

b) för de egentligen andliges grader, befattningar och tillsätt-

*) Att bekänna har i Bibelns språk en vida djupare och heligare
mening, än tiden sedan har tillåtit ordet att behålla. Så betydde ock i
äldsta tider Confessor ungefär detsamma som martyr, derföre att
bekännelsen var så stark, i ord och handling, att de smädliga eller rent
materiella förföljelserna, som deraf framkallades, blefvo verkliga martyrier. Att
bekänna Gud, att bekänna Christum, att bekänna evangeliska läran o. s. v.,
vill således säga något mer, än att icke positivt sätta sig emot att bära
namn af en sådan bekännare. I ord och handling skall bekännelsen
uttala sig, och detta så, att åhöraren vet, att en förnekelse i ord eller
handling ej vore möjlig, samt att bekännelsen ej är ostentation, utan
följden af en inre nödvändighet, af tron på bekännelsens pligt och kraft.
Mellan sättet af en individs och af en församlings bekännelse, måste
skilnaden vara mångfaldig, men pligten enahanda, eller ännu
oeftergifli-gare hos den sednare, till följd af dess oändligt större inflytelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0072.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free