- Project Runeberg -  Chr. Er. Fahlcrantz' Samlade skrifter / Band 6. Afhandlingar i vetenskapliga, kyrkliga och vittra ämnen /
71

(1863-1866) [MARC] Author: Erik Fahlcrantz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vigtiggörandet af det ovigtiga och det stränga fixerandet af
sådant» som i sig sjelft ej kan vara annat än utbildninga- och
öfvergångsformer.

Undervisningens fält har tvenne — eller ock oändligt
många — områden, efter begreppen af lärare och lärjungar i
christendomen. Äfven lärarne kunna ej utan lärare blifva
detta, och härigenom inkommer man genast på det oändliga
gebitet, der ingen gräns finnes, förrän med den högste läraren,
Honom, som sjelf är sanningen. — Religionsundervisning och
främst prestbildning önskade Förf. göra till ämne för en egen
behandling, samt huru härmed i sammanhang står
uppfostrings-systemet i allmänhet.

Culten — såsom omfattande de gemensamma formerna till
lifvande af andakten och befordrande af dess frukter — tager
sitt motiv och sin regel från tvenne bestämningsgrunder,
nem-ligen dels från den i formen antingen rent uttalade eller
symboliskt begripliggjorda eller esthetiskt på känslan verkande
gudomliga sanningen, dels från sjelfva gemensamhetens kraft.
Äfven detta ämne bör särskildt behandlas.

Den frågan, huruvida en församling bör sätta sin inflytelse
utåt såsom särskildt mål för sig, är väl icke fullt besvarad
med den anmärkningen, att i det den rätt bildar sig till det
inre får ock naturligen det yttre den egenskap af föresyn och
mönster, som vore den enda eller egentliga bestämmelsen i
af-seende på det yttre. Analogien af församlingen, såsom person,
med individen synes dock innebära någonting mera. Budet
att bekänna sin tro, att «låta sitt ljus lysa för menniskorna,
på det att dessa måga se de goda gerningarna», o. s. v. gäller
väl äfven här, och antyder visserligen — just emedan det
såsom särskildt bud är gifvet — någonting positivt, någonting
mera, än den blott naturliga inflytelsen af religiositetens
synbarhet.

Ingen församling har klarare besvarat denna fråga, högre
aflagt sin bekännelse, mera lysande visat sin tro med sina
ger-ningar, än en gång den Svenska. Och kraften af denna be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:17:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcesamlade/6/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free