Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förstå vi naturligtvis icke den speciella formen af Luthersk eller
Calvinsk etc. protestantism, icke heller blotta protesterandet
emot Bomerskt våld, utan meningen är, att så länge elementer
gifvas, som syfta att förfalska eller förtrycka christendomen, är
dennas karakter en kraftfull opposition mot allt sådant intrång.
I den närvarande tiden, likasom i Reformatorernas, är
visserligen, i följd af den svaghet, hvarmed dessas verk blifvit
fortsatt, Rom ännu, genom den magiska kraften af dess alltför
lamt bekämpade fundamentallögn, den starkaste dammen emot
christendomen och vida mäktigare, än den så mycket befarade
Rationalismen, så väl den vulgära som den filosofiska. För en
grundlig positiv verksamhet af ett christligt statsförbund — så
vidt vi tänke oss ett sådaut såsom möjligt — måste ett
väg-banande arbete föregå. Då för en hvar, som ej beherrskas af
den köld, som vanligen kallar sig tolerans, eller den
kortsynthet, som i katolicism och protestantism endast ser tvenne lika
berättigade ehuru divergerande utvecklingsformer af
christendomen, men som verkligen ser till djupet af den förras väsende,
det blir tydligt, att christendomen ej har en mäktigare fiende,
så följer tillika, att all grundlig Mission vare ursprungligen
riktad emot denna, hvars tillintetgörande är det nödvändiga
vilkoret för den stora positiva verksamheten, den verldsmission,
som enligt sakens natur måste vara ett sådant statsförbunds
finis ultimus. Åtminstone i nitet äger Rom, såsom arbetande
från sin synpunkt, oaktadt äfven all dess svaghet och
inkon-seqvens, dock ett företräde, som nästan kunde blifva ett
exempel för protestanterna. Det gamla Roms klokaste patrioter
ville en gång låta alla andra vinningar hvila, till dess
Car-thago vore kufvadt; samma princip just emot det nya Rom
var visserligen Reformatorernas grundidé, men de, som «äro
ingångna i deras arbete», hade ej vishet nog för att se det
första nödvändiga. Men det vore härvid ock endast nitet,
som man ägde att taga till föresyn. Katolicismens methoder
i alla tider — våld, list och gyckel — äro främmande för
christendomen, som ej vet af annat medel, än den fria öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
