Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BIHANG, I ANLEDNING AF DEN VID BIKSDAGEN 1840
VÄCKTA FRÅGA OM KATOLIKERNAS
RELIGIONSFRIHET.
JJenna fråga hörer, såsom ett specielt betraktelseämne, så nära
under den ofvan uttalade åsigt af katolicismen, att några till
stor del på autopsi grundade anmärkningar ej torde finnas ur
vägen. Ehuru Förf. ej varit vittne till de i Presteståndet förda
diskussioner i fråga om religionsfriheten och ej heller i
tidningarna sett någon utförligare redovisning deröfver, har dock så
mycket blifvit allmänt bekant, att han i anledning af detta
vågar göra några reflexioner, denna gång inskränkande sig till
frågan om katolicismen och lemnande den vida vigtigare om
Methodismen, till dess att ledande facta för ett omdöme öfver
denna verksamhet hos oss blifvit honom tillgängligare.
Erkebiskopen har i få ord sagt, hvad som anses böra
iakttagas i afseende på det katolska Capellet i Stockholm,
nem-ligen dess icke tillstängande for de våra, men vaksamhet i
afseende på de omvändelseförsök, som möjligen för öfrigt kunde
vara i fråga.
Förf. räknar för en stor förlust att ej hafva hört hvad
Prof. Thomander öfver denna sak ordade i ståndet. Denne
Talare kan i indignation öfver katolikernas allmänna
proselyt-maken och de dervid nyttjade methoder visserligen icke
öfver-träffa Förf., men helt annat är, hvad Rom (eller Belgien eller
Bayern etc.) skulle vilja och i sin få vitsko möjligen hoppas
att här uträtta, och annat, hvad i sjelfva verket hos oss vore
tänkbart; men efter detta sista böra väl försigtighetsmåtten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
