Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta upphäfvande är vilkor för anspråk på att kallas
civiliserad, samt att detta upphäfvande i alla fall genom la force des
choses och bildningens påtryckande måste inom kort ega rum,
hvårföre det blott är en dårskap att nu vilja spjerna emot
udden.
Men hvad hindrar, att med bibehållen och sig
fullkomnande hög samhällsenhet, bestämd af sann religion, samhället
må blifva delaktigt af all den materiela utbildning och
vexel-förbindelse med den öfriga verlden, som främjar både dess eget
väl och utöfningen af dess pligter mot mensklighetenP Skall
det ej just genom stegrandet af dess organisation inåt få
alltmera ljus och kraft till den rätta verksamheten utåt? d. ä.
måste ej den äkta isoleringen blifva vilkor och medel för det
äkta införlifvandet i slägtets framskridnings-process? —
Sådan är ju lagen för individerna, och analogien mellan denna
personlighet och samhällets lärer väl minst förneka sig i det
vigtigaste moment.
Icke vill jag påstå, att farorna vore större, än att de
troligen skulle motvägas genom vinningarne af väckt och genom
konflikten förstärkt religiöst lif, i fall ingen schism beredt och
befordrade förförelsens framgång — och förtroendet till
Sveriges känsla af sitt höga kall och till den äkta protestantismens
motståndskraft vore rättvist, i fall denna känsla och folkets
verkliga protestantism vore hvad de borde.
Icke sin enda, icke en gång sin största vigt bör denna
fråga för oss hafva deraf, att vårt fäderneslands väl af
dess afgörande kan bero. Sveriges högsta mission — på
hvilken Gustaf Adolfs strid och död, betecknad af Sveriges historia
och af dess nuvarande ställning, trycker för all kommande tid
ett insegel, som framför allt vi böra förstå och med vördnad
erkänna — är väl den att vara ett protestantismens och med
detsamma ljusets och frihetens bålverk, såsom den ock, enligt
hvad väl kändt är för många bland oss, icke blott af våra
trosförvandter med hopp och tillförsigt erkännes, utan
ock, såsom föremål för särdeles bitterhet och omvändelsenit, af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
