Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den enhet af bildning och sjelfständig studiiförmåga, som
omöjligen kan utfinnas genom summering af särskilda
examina-torers specialbetyg. Man syntes alltså gynna den ytliga
uppfattning, mot hvilken Universitetet just genom sjelfva detta sitt
namn är kalladt att kämpa. En full anledning till missnöje
med den dittills af Filosofiska Fakultetens Decanus ensam
förrättade examen låg väl ej deri, att han — i fall öfver hufvud
en pröfning skulle vid Universitetet med utexaminerade
gymnasister förehafvas — ensam förrättade densamma, utan deri, att
han merendels gjorde det ogrundligt, hvilket förhållande icke
bör väcka särdeles förundran. Visserligen skulle den nya
ordningen hafva kunnat så bestämmas, att Decanus af de
examinerande Adjunkternas betyg och genom åhörande af sjelfva
examen borde bilda sig ett universal-omdöme om hvaije
exa-minerads verkliga bildningsståndpunkt och i följd af detta
omdöme decidera för eller mot hans antaglighet; men så har
saken aldrig blifvit förstådd och behandlad. — A andra sidan, i
de akademiska examinatorernas rättighet att på de medhafda
betygen göra det afseende, de sjelfva behagade, var ej svårt att
se det blifvande fröet till en hos ungdomen minskad aktning
för en läroanstalt af så kringskuren rätt att med eftertryck
pröfva och vitsorda. Det var ej svårt att förutse, att
ynglingarnes tankar skulle redan under Gymnasiitiden företrädesvis
rigtas på den pröfning, som låg bortom deras närvarande
läro-bana och var af denna så oberoende. Det var ej svårt att
förutse, att de frestelser till desertering, som studentnamnets heder
och studentlifvets frihet redan i sig för ynglingar äga, skulle
härigenom ytterligare uppdrifvas. Och den häraf uppkommande
skada är ej blott Gymnasiernas, ej blott de ynglingars egen,
hvilka häraf låta förleda sig, utan äfven i hög grad och många
afseenden Universitetets. Denna inlockade mängd af ynglingar,
omogne så väl för studiernas som lefnadssättets frihet, kan ej
annat än vara näring för en mångfaldigt förderflig löslighet
och omanlighet. De förslag, som från början gjordes, att
hämma dessa deserteringsfrestelser genom de omognes uteslutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
