Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förnuft och dygd, om vid blotta åsynen eller ryktet derom du
känner ditt blod tändas, ditt hjerta klappa, din andedrägt
förkortas, tårarna brista ur ditt öga, tankarna hoptals genomstörta
din själ, och du glömmer så dig sjelf, att du är icke mera
dig, men den dygdige som lider, men den upplyste som
förföljes, medborgaren, filosofen, menniskan .... då, ädle,
igen-känn snillets guddomliga röst, då sök ej förgäfves att qväfva
en eld, som, lik åskans eld, ej skall slockna förrän hon förtärt
dig; då följ ditt öde .... blif stor och olycklig». Då han
sade dessa ord, stod han sjelf under den inspiration, som gör
orden ej blott till himmelska lågor men till englatårar. Sådana
ord, sagda till de värdige, äro läror, hvilka tränga djupare,
upplysa mera, förblifva fastare och fruktsammare, än de
ansenligaste esthetiska theoretiska skolverk, jemte skolornas egna verk.»
«I snillets allmänna begrepp ligger således ej något hinder
för det samma att träda i hvilken tjenst som helst, i
sanningens eller lögnens (concrete: i Guds eller djefvulens), och
för dem, som ej hafva lust eller kraft till någondera af dessa
tjenster, står ännu öppen en tredje, den individuella
fåfängans. Man skall vanligen finna detta sista val uttala äfven
begåfningens grad. De begge senare husbönderna äro
nemli-gen ingalunda att förblanda. Vi tro möjligheten af ett så
djupt andens fall, att denna kan vilja det onda, vilja strid
mot det heligas rike; men fåfängans tjenare är såsom sådan
alldeles indifferent, opartisk såväl för lögn som för sanning;
han vill blott uppseende och beröm, och tager detta hvar
det beqvämast och mest i massa kan åtkommas.»
Ehuru synbarligen icke beräknade på att gifva någon
definition, förråda dock dessa reflexioner den åsigt af snillets
betydelse, att detta ej kan vid sin sida erkänna någon jemnlike,
men att i snillet sjelft innehålles allt, som bildar
förträffligheten af dess produkter; att således hvad man i den antagna
sammanställningen af Snille och Smak synes mena, är att
snillet vore den expansiva, den egentligt producerande, smaken
åter den limiterande, harmoni- och enhetalstrande ingrediensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
