Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
möda, hvarmed föreställningen om Akademiens hufvudfordran
af elegans hotade. Det var under täflingstiden 1811, som
denna abortus, af alla okänd, för sig gick. — Samtidigt hade
således den nya dagens Aurora uppgått, men blef för mig utan
all lockelse att ingå i den unga kårens leder. Tonens
öfver-svinneliga anspråk, i förening med de lätt sedda
svaghetssynderna, skulle kanhända öfvervägts af den ädla enthusiasm, som
syntes vara utbrottets källa, om icke dertill kommit, att jag
var i tillfälle att se förbundet på nära håll. Jembördige med
mig, likasom i ålder och ådagalagd lärdom, så äfven, såsom
jag vågade tycka, ungefär i gåfvor och talent, kunde de unga
kämparne föga ingifva mig håg att söka en förbindelse, till
hvilken naturligtvis ej heller de kunde frestas att inbjuda en
person, som dittills för alla dödlige gömt sitt privatissime
arbete i Musernas tjenst. Detta hemlighållande, denna skenbara
blyghet, må nu hafva haft verklig modesti eller omedvetet
högmod till grund, visst är, att den närde den sistnämnda
synden. Häraf väl ock till stor del den polemiska anda, som
framkallat och genomgått mina flesta litterära produkter, såsom
i striden mot Almqvist, mot den liberalistiska pressen
(isynnerhet i Tidningen Svenska Biet), och sist mot Rom. Kanhända
hade denna anda drifvit mig att allvarligare, än — såsom
händelsen blef — blott i små skämtedrag (t. ex. enskilda små
parodibitar i Noachs Ark, stycket ((Sånggudinnorna i Norden», infördt i
Tidningen Kometen, o. s. v.) vända mig äfven mot
Akademismen, i fall jag ej återhållits just af farhågan att synas sluta
mig till Phosphoristernas förbund och strida under dess fana.
Så blef jag, i afseende på det poetiska fältet, åter visad till
min ensamhet och tystnad och deri qvarhållen. Man torde
dock medgifva, att denna polemiska anda tillika haft sitt motiv
i en ädlare känsla af sanningens rätt emot flärdens och
falskhetens makter, i hvilken form som helst dessa sig visat och
hotat att göra sig gällande. Frasen «facit indignatio versus»,
i sin behöriga utsträckning förstådd, torde bäst och allmännast
beteckna både motivet och arten af hela mitt författareskap,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
