Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(står upp-)
Lefve äran, hjeltelifvets soli
(sätter sig-) (härskri af 10000 man utanför slottet-)
Och biir man pjunkig, får kolik och dylikt
Då bar man vid sin bädd en älskad dotter,
Som växt ifrån förförelsen och flärden,
Och är, enfin, på öfverblifna kartan.
Sin mor hon miste tidigt och naturen
Har hon ej skäl att kalla mer än styfmor,
Nu sitter hon vid sländan hos sin pappa
Och spinner, sjungande bland qväfda tårar:
wRättnu af mina blomstringsdar»
«Ej många återstå»
«Och ingen friare jag har»
«Och ingen lär jag få».
(står upp-)
Lefve hon, drottningen för Houris och Peris!
(sätter sig-) (harpor oeh tama näktergalar-)
Det tör kanske genera Er, kusiner!
Ifall rättnu jag presenterar henne.
Eör ögonblicket är hon ej tillstädes,
Hon har spatserat till en ungdomsvän
Erån Frankrike, en emigrerad fröken,
Nu engagerad här som krono-fée;
Och fastän goda tiden nu är kommen
Och mången rymd fransyska trippar åter
Ur fjerran barnekamrar till det land,
Der åter finnas konung och god ton,
Hon stadnar här, der hon sig finna tror
Allt detta i en ännu högre skala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
