Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ej du förveten frågar, ej med råd,
Med opåkallad vishet, tröttar du!
Ej ens du skanker ord åt hvad du anar,
Hvad för din klara blick ej döljas kan.
Haf tack för denna skonsamhet! — Som lön
Emottag Didos hela själ! — Den låga,
Som brinner i dess helgaste, du såg den,
Kanske som gnista, innan sjelf jag vaknat.
Nu är för sent! Den vill — den kan ej släckas. —
Ja, han sitt nya Ilion har funnit;
(Med handen på hjertat.)
Härinne bo hans räddade penater.
O, när han såg det stolta Troja brinna
Af outsläcklig grekisk eld, då smög sig
På blickens väg en låga i hans själ.
Nu på sin tunga, i sin blick, han bär den
Och i mitt ögas, i mitt öras minor
Försåtligt till mitt bröst han ledde den.
Ett Troja är mitt arma hjerta vordet,
Der allt förbränns, och blott — Aeneas lefver.
b ramarbas (inträder).
Kung Jarbas utaf Mauritanien *
En härold sändt och äskar företräde.
DIDO.
Nej! — Jo, han komma må! Vid middagsbordet
Det är mitt hopp att hans värdinna bli.
(Bramarbas af.)
Han komma må — för att ej återkomma;
Han skåda skall sin önskans fruktlöshet,
Du vet, jag aldrig, aldrig gynnat den.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
