Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Af inga andra händer låt dig famnas,
Än dem, som tvagningsvis upphjelpa kunna ’
Just denna min af gråt förstörda näsduk.
(Bon gifver näsduken åt konungen, och gråter
sedan på fri hand-)
Sök intet skönare hos din gemål
Än huslig färdighet, och mins Jean Paul,
Som säger: Hy men hastigt noter sönder
De granna blomsterband som Eros knutit,
Men tiden sjelf förmår ej kraften röfva
Från huslighetens ked af gyllne — ärter.
KONUNGEN.
Haf tack, Coracimaga, för din lärdom,
Dock är mitt hopp, att ej den skall behöfvas. —
Men tiden lider; klockan är half tu
Och 2 precist skall kriget ta sin början.
Lef alltså väl, mitt socker, och lef trogen!
Om du mig sviker, blir min tillflygt krogen.
Tro mig, min vän, att jag har nog besvär
Utaf den krona, som jag redan bär.
(Till Kammarherrarna.)
Nej hör, godt folk, hur lätt det rimmar sig!
Det är då sannt: djup smärta gör poetisk.
Nu, klagan, suckar, gråt och tandagnisslan!
Fram, fram med ens: jag har blott tre minuter.
DROTTNINGEN.
De vare mina! — res med lugn, min konung!
Förlit dig på min dygd; din ring jag gömmer;
Fahlcrantz* saml. Skrifter. VII. 12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
