Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och går min egen väg. — «Das Muss
Ist eine gar zu harte Nuss.»
JAPHET.
Men samma fatum gaf oss äfven — tänder.
PUBLIKEN.
Dem tror jag gifna för helt andra mål,
För verkligt njutbara. Mitt bröst ej tål
Att ödet sist till kungens förmån länder —
det vill i närvarande fall säga: till förmån för den folkvidriga
konungamakt, hvilken konungen ädelt nu är benägen att sjelf
försaka. Lefve den folklige konungen! Och ner med alla
planer som der ofvan stjernor vilja lägga sig i de frisinnades
värf. För öfrigt är jag nu trött vid det der gränslösa, så
väl af fantasteri i allmänhet som särskildt af de theaterlokaler,
dem vår inbillning måste anstränga sig att omfatta. Det var
redan starkt, när vi i P. B. först skulle tänka oss hela «Asien,
med undantag af några mindre betydande ställen», och sedan, i
slutscenen, på en gång Armeniens hufvudstad och det troligen
långt derifrån aflägsna falska Trapezunt. Men hvad vill detta
säga mot den rymd, som här oss bjudes. Fortgår detta, så
får den växande gränslösheten slutligen ingen gräns.
JAPHET.
Har nu allt det stora i tänkesätt, och i synnerhet i
skådeplatsen, blifvit dig så motbjudande, så bör ett skådespel af
alldeles motsatt art blifva dig välkommet. Lyckligtvis kan
äfven bjudas på ett sådant. Titeln år:
«Le Ventreloque, en innerligt huslig scen.»
Här se vi en lokal, såsom det tyckes lika så tumultuariskt
åstadkommen och inredd, som trång och i saknad af alla me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
