Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
so
doktor Faxe — ban skall s åkert med nöje blifva er
beskyddare på hemvägen.”
Klein gjorde en vördnadsfnll bugning ocb försvann. Några
ögonblick derefter, då ban uppgjort med sin kollega att denne
under hans obestämda frånvaro skulle sköta hans praktik, fick
den unge läkaren tillfälle att hviska till Maria: vJag hade
hoppats ett annat slut på denna afton — tänk emellertid på
mig så som jag alltid skall tänka på er! Så snart min pligt
tillåter, är jag tillbaka.”
Efter en timmas förlopp var han i staden, och efter ännu
en annan flög han vägen framåt, så fort man kan komma med
hållhästar på hvarje gästgifvargård; och ehuru detta stundom
går fort nog, tror jag dock att vi, läsaren och jag, lika gerna
kunna taga fågelvägen för att vara framme före doktorn och
se huru det står till i vår hjeltes fädernehem..........
Brunkenäs, tillhörigt assessor Klein, hans far, är beläget
uti en af Smålands vackraste trakter. Åbyggningen ligger på
en utskjutande udde, på tre sidor omgifven af en insjö,
beströdd med de täckaste holmar. Den fjerde, som utgöres af
en stor slät gård med herrliga trädgårdar på sidorna, leder
till en af höga björkar sammanflätad allé, hvilken åter för ut
på stora landsvägen.
I detta verkliga paradis herrskade nu dödens tystnad, i
följd af den inomhus rådande sorgen; och vinterns hvita
svepduk betäckte marken. I förstugan smög sig betjeningen stilla
och varsamt fram och tillbaka.
Uti ett stort rum på nedra botten herrskade isynnerhet
denna hemska olycksbådande tystnad, som gör att man fruktar
ljudet af sina egna steg. Väggarne i detta rum voro
öfver-dragna med gammalmodiga tapeter, och genom de halffållda
gröna rullgardinerna kastade månen sina dystra strålar in i
fonden af rummet.
Från en stor sparlakans säng hördes de tunga andedragen
af den sjukes oroliga slummer. Midtemot sängen, på en soffa,
syntes ett äldre fruntimmer, öfverväldigadt af sömn och nattvak,
hafva gifvit vika för naturens fordringar, ty hennes hufvud
hade i en halft liggande ställning nedsjunkit mot dynorna. En
gammal man steg nu upp från en länstol vid sängen, gick
fram och bredde med varsam sorgfällighet en schal öfver den
sofvande. Derefter satte sig den gamle åter, lyfte ett litet
bord närmare åt sig och uppslog, sedan han ställt den gröna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
