- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
57

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dames medverkan, att för denna gång afvakta tiden och
hoppas — en klen tröst, vill det synas för den, som känner huru
väl hoppet förstår att gäcka de dödliga och huru, då det flyr,
det qvarlemnar blott minnet af sina löften och såret af det
under blomman dolda törnet.

Men dessa obehagliga erinringar väckte icke uågon
farhåga hos Billing Efter en stund ringde han.

rHör, kära madam Walberg, jag spisar ensam här i mitt
rum i dag.” Ett par förlägna hostningar följde härpå. . . ”Af
▼år lilla högtidlighet till i afton blir ingenting . . . hm. hm hm
.... med ett ord: det blir ej af — åtminstone tills vidare.”
Detta anordnande kostade synbarligen på herr Billing.
Madam Walberg aflågsnade sig tigande.

På eftermiddagen, då hon bar upp kaffet till herrarne på
kontoret, tog hon dock sin skada igen med ett häftigt utfall
mot fru von Horst och hennes dotter. Hon ansåg sin egen,
kontoristernas, ja hela kontorets värdighet förnärmad i och med
husbondens och ville icke begripa uågot vidare i denna
vigtiga sak.

8.

Julie. Ödet Förskräckelse och villervalla.

Bet ge» stunder, da smärtans pil darrar
inom oss, dä all rymd synes oss för
inskränkt. Vi känna en dunkel obestämd
önskan att undkomma, en nästan
vansinnig längtan att slippa oss sjelfva.

Bulwer.

En herrlig och klar morgon i maj, då den leende,
uppblomstrande naturen i yppig prakt tycktes inbjuda hela
mensk-lighften till frid och njutning af dess stilla fröjder, stod vid
ett af de höga fönstren på Knapergården dess herrskarinna,
d»*n sköna Julie och blickade ut i den vida rymden.

Det hörde icke till denna unga dams lefnadsvanor att
lemua sin sängkammare så tidigt som den timma, vid hvilken
hon nu var uppe. Men hvad betyder vanans alldagliga ena-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free