- Project Runeberg -  Waldemar Klein. Novell /
105

(1861) [MARC] Author: Emilie Flygare-Carlén
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Morgonen efter bröllopet

eller

tr e dj e akten, hvorunder r ev o lu tionen
utbrister.

Drostinnan höll råd med sin dotter Loviset

Om ordning med dukning och fot.

Fbu Lbxxgren.

Två makter styra jorden, Angantyr!

Den ena svaghet och den andra styrka.

OehlenschlÄger.

Den stackars prostinnan S —din hade icke sofvit en blund
hela natten. Hon bar en bel legion myror i hufvudet, och det
år icke något obetydligt värf att såtta en mångd lågre krafter
i rörelse. Först kaffe på morgonen, sedan frukost, derefter
middagen, till hvilken hela pastoratets ståndspersoner från
alla tre socknarne voro inbjudna, och slutligen det värsta af
allt: att emottaga och undfägna i köket bela allmogen, hvilken
skulle strömma från kyrkan för att aflägga sina
lyckönskningar samt derföre undfägnas ur den jemt fulla ölkannan och med
de aldrig trytande smörgåsarna och ostkakstyckena. Klockan
var ungefär 8 på morgonen, ehuru prostinnan förmått
organisten att vrida på den litet. Hon stod nu framför det under
ruinerna af supén dignande frukostbordet i salen, jemkade ett och
annat, berömde Lovisa, sin andra dotter — som vi ännu icke
fått tillfälle nämna — hvilken anordnat allt så smakfullt, och
uppmuntrade henne att öfvertrfiffa sig sjelf till middagen med
brytningen af serveterna och garneringen af sillsaladen. Och
•edan hon gifvit den halfsömniga flickan några föreskrifter, som
erfordrade hennes närvaro i källaren, satte hon sig i den för
prosten vid öfra ändan af bordet framsatta länstolen och
öf-versåg med förnöjd blick sitt och Lovisas verk.

Na stack magister Trasselin in hufvudet genom dörren.
Han hade icke sofvit mera än prostinnan : han hade varit lika

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcewklein2/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free