Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om de historiska förberedelserna till operadramat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I klingande ottaver jinropar Orfeo underjordens konung om
förbannande och lyckas äfven att yinna bönhörelse — med
det bekanta yilkoret. Skalden följer här helt ooh hållet
Ovidii framställning af mythen; Orfeo ser sig
ommotEuri-dice, och försvunnen är hon.
I femte akten, Baecanale, uppträder Orfeo förföljd af
mänaderna; han dödas af dem, och det hela slutas med
mänadernas vilda chörer med refrain’en:
»Ciascun segua, o Bacco, te;
Bacco, Bacco, öé, öé.»
Ehuru kort och skizzeradt, bör det hela ha varit af
ganska stor scenisk verkan. Isynnerhet gaf den fjerde
akten anledning till ett praktfullt sceneri. “L’Orphée de
Po-litien fit une révolution dans la poésie*. säger Sismondi *);
Hle charme des décorations uni å celui des yers, la
mu-fique soutenant la parole, la curiosité excitée en méme
temps que l’esprit était satisfait, toutes ces jouissances
nou-velles enseignérent å désirer la plus sublime de celles que
la poésie peut procurer,’ et 1’art dramatique commenfa å
renaitre. “
Såsom af ofvanstående korta redogörelse synes, kan
“Orfeo “ icke i egentlig mening sägas vara hvarken en
tragödi, ett herdedrama eller en opera, men det innehåller
dock ansatser till hvar och en af dessa konstformer; och
så flyktigt utkastadt detta dramatiska arbete än är, och så
hastigt det tillkommit, har det dock blifvih epokgörande.
Såsom första gången inom den unga italienska renaissancen
på vers och dramatiskt behandlande ett ämne ur den
antika mythen, har det på visst sätt varit prototyp för “la
favola erudita“; genom de pastorala elementen har det
grundlagt en riktning inom dramat, som sedermera
utförligare behandlats af en Beccari, en Tasso, en Guarini m. fl.;
genom sina chörer ooh sina öfriga lyriskt musikaliska be-
*) L. c. II: 60.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
