- Project Runeberg -  Den siste rikskanslern och hans döttrar samt andra gustavianska minnen /
148

(1927) [MARC] Author: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

har förut varit vid Gardet och haft länge hat till
konungen, men nu exekverat. Skottets beskaffenhet lär
väl blifva beskrifvet uti cirkuläret till landshöfdingarne;
men kungens tillstånd är för momenten icke bra och
alldeles oafgjordt. Gud låte honom bli etablerad!
Flere complicer lär han haft, men ännu äro inga
fasttagna. Med tiden torde väl sådana förrädare röjas.
Emellertid är Pontus Lilliehorn, major vid gardet,
insatt för det han skrifvit ett bref till kungen om
aftonen, däri han averterar honom om den fara han löpte,
men ej nämnde namnen. Brefvet är mycket starkt och
väl skrifvet, med utlåtelser, som äro nog tilltagsna.
Jag hinner ej nu att gifva vidare detalj. Hela
staden är bestört; men jag mår så väl, som den
uppriktigaste och häftigaste chagrin kan medgifva. Jag har
vakat och sörjt, så att jag ej orkar mer. Jag var ej
kommen, då det skedde, men fick denna horribla
nyhet just i dörren till Operahuset.»

Dagen efter Gustaf III:s död blev Carl Didrik
Hamilton utsatt för ett missöde, som skulle få betänkliga
följder. Han var nämligen med då den unge kung
Gustaf IV Adolf å inre borggården vid k. slottet emottog
eden av Stockholms garnison och borgerskapets
militärkårer och råkade, när han efter ceremoniens slut
skulle stiga till häst för att ansluta sig till den
kungliga sviten, ramla omkull och få hästen, som stegrat
sig och halkat i isen, över sig. Härvid blev han skadad
i bröstet, så att ett starkt blodflöde uppstod. Genom
att doppa sin näsduk i isvattnet och lägga den i
nackgropen lyckades han hämma blodflödet och erfor sedan
under dagens lopp så ringa men av olycksfallet, att
han kunde vara med på middagen hos konungen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 01:18:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fcrikskans/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free