Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsministerns döttrar. Skådespel i tre akter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BRITT-LOUISE.
Inga barnsligheter, pappa! Först skall du ge kvinnorna
politisk rösträtt.
MALIN
(smeker honom).
Ingen överilning, lille far, nu har du tillfälle att gottgöra.
STATSMINISTERN
(ursinnig).
Aldrig!
INGEGÄRD.
(med blid rösf).
Då får du finna dig i att jag går in i rösträttsföreningen.
Och det gör väl ni också, flickor?
FRU FIXSTJERNA
ivrigt).
Anmäl mig också. Här måste bli annan ordning, det
ser jag.
INGEGÄRD
(vänd till fadern).
Notarien kom alldeles lagom för att höra hotelserna, som
chefen slungade efter mig, om polis och straffpåföljd då jag
inne på kontoret sa adjö till honom. Det var
hundrakrone-sedeln jag fått av pappa, som ställde till spektaklet. Min
lön förslog inte till böterna en gång — och så mat och
dryck — och det var en kamrat jag ville hjälpa. En
stackars flicka, som hade ett litet barn att betala tjugofem
kronor i månaden för, och hon hade inte mer än femtio —
hon som jag. Chefen anmärkte en dag på hennes toalett
att den inte var nog fräsch. Jag såg hur hon svalde
gråten, och så gick jag till kassörskan och bad att få växla
min hundrakronesedel.
BRITT-LOUISE och MALIN
(samtidigt).
Det skulle du inte ha gjort, Ingegärd.
BRITT-LOUISE.
Det är ingenting som gör en kvinna som arbetar så
misstänkt som att ha pängar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>