Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Abraham Lorenzsons hyresgäster där år 1779 träffas
nämligen skaldens namn jämte dem på åtskilliga andra
unga män i verken, såsom kammarskrivaren Jacob
Lind, kassören vid Nummerlotteriet Johan Wijkman,
notarien H. Engmark, kopisten Pihlman m. fl. Huset
tycks ha varit ett riktigt ungkarlstillhåll, men Bellman
var sedan två år gift och utgjorde sålunda ett
undantag, och man får antaga, att det ej var bekantskapen
med de nyssnämnda ungherrarna utan vänskapen med
värden och Westmanska familjen, som hade föranledt
honom att slå upp sina bopålar i huset.
Abraham Lorenzson d. ä. hade i sitt äktenskap sju
barn, som alla hunno mogen ålder, nämligen fyra söner
och tre döttrar.1 Genom den yngstas bland de senare
äktenskap med kusinen Abraham blev han som förut
omtalats svärfader till »Bryggarekungen». En annan
dotter var gift med hovbryggaren Johan Georg Rehn,
och två av sönerna gifte sig i de ansedda
bryggaresläkterna Lampa och Wier. Allt detta bidrog utan
tvivel att fästa uppmärksamheten vid honom och öka
hans eget anseende. Han intog emellertid en mindre
bemärkt ställning än brodern Lorenz och de ovan
omtalade mer framstående brorsönerna, höll sig fjärran
från politiken och partistriderna och föredrog att i
lugn och ro sköta sin ganska omfattande rörelse och
se om sitt hus. Därtill fordrades också både förstånd
och omtanka, ty jämte den egna rätt talrika
barnskaran hade han en (ej namngiven) fosterson,
informatorer för pojkarna — Olof Udeen 1770, studiosus
Olof Tidmark 1780 — ett par jungfrur och talrik
personal vid bryggeriet.
1 Se stamtavlan; bil. 1.
103
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>