Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
saknar konkret innehåll. Det förra framgår från det enskilda
till det allmänna, det sednare nedstiger från det allmänna till
det enskilda. Man har tvekat, om den förra vägen är
lämplig för elementarundervisningen, som hittills bedrifvits
dogmatiskt, och derföre förnekat Naturvetenskapernas värde som
bildningsmedel. Undersökningen derom skall blifya föremål
för efterföljande uppsats.
Hvarje ädelt sinne glädes af stora minnen. Må man
derföre icke förtänka oss, att, vid framställandet af
Naturvetenskapernas vigt som bildningsmedel, vi först häntyda på den
rad af oförgätliga namn bland mensklighetens sanna
välgörare och bildningens verksamma befordrare, som hvarje
deras del kan framvisa. Men, att detta icke må ega sken af
ostentation, skola vi inskränka oss till de tvenne första, oss
möta i Botanikens historia. I denna är det redan en
glanspunkt, att Aristoteles började sin bildningsbana med «att
springa kring berg och backar, att plocka blommor«; fast den
tidens vise ansago honom derigenom förspilla sin lärotid och
på spe räknade honom till Rhizotomerna, så utgick från denna
naturens skola Vetenskapernas blifvande Fader. — Ej
mindre ärorikt är i hennes anor, att Theophrastus Eresius,
den lärjungen, som Aristoteles mest älskade, egnade hela sitt
långa, stilla lif åt blommorna, men — hvad ännu mera är —
af sina samtida allmänt hyllades som den ädlaste
personlighet. Med plats undgick Agnonides dödsstraff, då han beskyllt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
