Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ecclesia pressa endast begär att tolereras. Ingalunda kan vår
mening vara, att de skulle följt sina vedersakares exempel;
fiendtligt uppträdt mot andra vetenskaper, för att tränga dessa
tillbaka, ty äfven i vetandets rike är all inbördes strid lika
löjlig som i fabeln lemmarnas, eller att de med grundlösa
förnedrande beskyllningar skulle sökt nedsvärta andras karakter,
såsom då man påstått naturvetenskapen leda till materialism,
atheism o. s. v., hvilket det varit ännu lättare att på de förra
återkasta. Men de borde allvarligare yrkat erkännandet af sitt
värde som en rättvisa; sin oundgänglighet som en nödvändig del
i vetandets hela kedja; tydligare antydt sin högre vigt för
mensklighetens framsteg och förädling. Vidare var det ett misstag
att kalla naturvetenskaperna företrädesvis praktiska, ty som
rena vetenskaper äro de det icke (Logiken är mångdubbelt
mer praktisk), fast de ega en oberäknelig praktisk
tillämpning, — och i synnerhet att åberopa denna som bevis på deras
vetenskapliga värde. Detta eger likväl både sin ursäkt och
förklaring i de tiders lynne, som icke visste uppskatta det
rena vetandet (sökande efter sanningen blott för sannings
skull), så vida man deraf icke kunde beräkna en säker
nettobehållning. I sådana tider måste den i detta hänseende
vanlottade Poesien äfven blifva nyttig moral och sjunga tunga
lärodikter. Men må vi å andra sidan akta oss att förkasta det
sanna och sköna, i fall de tillika äfven skulle medföra nytta.
Långt flera misstag ligga Naturalhistoriens vedersakare
till last, hvilka ytterst låta förklara sig af obekantskap med
hennes verkliga väsende, hvarigenom de i sitt obestridda nit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
