Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den bekännelsen må synas för en framtid, då de tongifvande
Aristokraterne, snillet och talangerne, möjligen icke vilja
erkänna hjertats och flitens adel, så tveka vi ej uppriktigt
tillstå, att naturalbistorien behöfver flera flitiga och trogna
arbetare än snillen; men, att äfven för denna Guda-gåfva finnes
ett rikt fält, torde Aristoteles’*) och Linné’s namn, flera att
förtiga, kunna vittna. — Hvad det speciella studium, hvarom
nedanföre mera, beträffar, lärer väl ingen på allvar påstå, att
en obildad skulle lika väl förstå en taflas eller ett
konststyckes skönhet eller fullkomlighet, som en verklig kännare; huru
kan man då föreställa sig detta vara förhållandet med det
största mästerstycket bland alla? Men emellan konstens och
den organiska naturens alster förblifver alltid den
genomgripande skillnad, oaktadt allt hvad snillet framsökt för att
upphöja sina egna skapelser, att hos de förra, ju nogare och på ju
närmare håll (såsom under förstoringsglas) de beskådas,
desto flera bristfälligheter upptäckas; då naturens, ju längre de
studeras, desto outtömligare finner man den konstrikhet och
visdom, långt utöfver hvad man kan se och fatta, som i henne
återspeglas, eller att öfver de förra blott hvilar en yttre glans,
då i de sednare innebor en lefvande «själ«. Men hvilka
otaliga grader åtskilja icke denna, ifrån plantans medvetslösa till
menniskans ensamt fullt medvetna och derföre till ännu
skönare utveckling mogna? Bland naturalhistoriens delar är der-
*) Se öfver Aristoteles’ natui forskning, uu vanligast föremål för
■smadelse, en egen uppsats,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
