Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pratenses och pascute, af Meyen åtskilda, är väl ingen annan
gräns, än att på sednare stället en mängd afbetas, som på det
förra komma till utbildning; en inhägnad betesmark har
samma växter som en närliggande äng, första året sedan den
blifvit inhägnad. Schouw har mycket riktigt åtskilt de af
menniskohand frambragta stationer från de naturliga; men, då
hvarje art måste antagas ursprungligen tillhörå någon af de
sednare, så synas oss de förra rättare underordnas som en
modification af dem. För en strängt vetenskaplig behandling
blir nödvändigt att uppfatta de enkla fysiska förhållandena från
deras olika synpunkter och sedermera derefter upplösa hvarje
station, sådan hon i naturen förekommer. Vi skilja således
icke omedelbart söttvattens, saltvattens, dyvattens (plantas
sta-gnarise), emedan dessa äro sammansatta förhållanden; dyväxter
äro plantce humoso-aquaticce, saltvattens salino-aquaticw o. s.
v. Vi hafva här ej tillfälle att i detta ämne gå i detalj; men,
då det så nödvändigt sammanhänger med bedömmandet af
en växts fädernesland, att hon förekommer på sin naturliga
växtplats, hafva vi ej trott oss här få alldeles förbigå
detsamma.
Först betraktas växterna efter det olika medium, hvarur
de hufvudsakligen hemta sin näring, som onekligen är det
mest ingripande i deras vegetation. Deraf urskiljas växterna
uti: 1) Vattenväxter, som ständigt måste lefva i vattnet,
antingen helt och hållet nedsänkta i detta (pl. submersa;) eller
till en del simmande på dess yta (pl. emersa;). Om dessa nu
äro fästa på bottnen eller fritt simmande på ytan, ss. Lc-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
