Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af allt det, som skall förnimmas. Växterna åter äro,
jem-förda med djuren, enkla, jordartade väsenden; derföre hafva
de ingen annan känsla än den, som finnes i djurens enkla,
jordartade beståndsdelar, såsom djurens hår. Endast det, som
åtrår och eftersträfvar något, rörer sig, ty en inre drift är
upphofvet till all rörelse *); så tillkommer rörelse endast det,
som har känsla; ty den, som icke känner, kan icke åtrå
något. Växterna kunna derföre icke sjelfva röra sig, ej heller
hafva rörelseorganer; också äro de fastväxta vid jorden, som
är deras egna bostad. (Anim. III. 12, 11, 9.)
7. Det kroppens tillstånd, som kallas vakande, hvars
motsats är sömn, är den* sensitiva själens verksamhet, ty just
derigenom igenkännes det vakande tillståndet, att det medför
känsla. Växterna tillkommer hvarken vakande eller sömn (i
samma mening som djurens), ty de känna icke. Äfven
djuren sakna under sömnen känsla och medvetande; växternas
lif är likt djurens under en beständig sömn. Djurens foster,
stående på öfvergången till varelse och. lif, och som väl hafva
känsloförmåga i anlag (in potestate), men icke i märkbar
verksamhet, framlefva äfven detta vegetativa lif; men, ehuru
växternas lif liknar det sofvande djurets, är det dock ingen
verklig sömn, emedan denna är blott motsatsen till ett
vakande tillstånd, men växterna icke kunna uppvakna. (De
Somn. et Vig. C. 1. Gener. Anim. V. 1.)
*) Det är väl öfverflödigt anmärka, att ordet rörelse här har
inskränktare mening, än i vårt vanliga språkbruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
