Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djurens hufvud och mun. (Se ofvan.) De utbildas först
under växtens groende, derefter stjelken. (Gen. An. II. c. ti.)
Det första rotämnet kan jemföras med nafvelns ådror hos
ett foster; ty ett foster, hvilket också som plantan är
fast-växt, hemtar näring ur moderlifvet, liksom roten ur jorden.
Rotfibrillerna motsvara fullkomligt tarmkäxet med dess fibriller
hos djuren, ty jorden är för växten alldeles det samma, som
för djuret de i magen inneslutna födoämnena. (Gen. Anim. II.
c. 4. Part. Anim. IV. c. 4.) Hos fleråriga eller trädartade
växter bortdö vissa delar, och nya alstras istället. (Vit.long.
et br. c. 6.)
14. Stjelkarne äro egentligen växternas nedre del,
emedan de äro sekretionsorganer för blomman och fröet. De äro
långsträckta och runda, emedan växternas rörelse är enkel
(tillväxten sker blott i en riktning), icke trefaldig, som hos
djuren. (Loc. cit. et Part. Anim. IV. c. 10.)
15. Bladen, så väl stjelkens som blombladen, äro en
förberedelse (svepe) och beklädnad för frukten; de samla sig
i krans kring frukten. De äro genomlupne af ådror, som
kringföra näringen, liksom djurens ådror. På förmultnade blad
återstå endast ådrorna. (Anim. II. c. 1. Part. Anim. III. c. 5.)
16. Blommorna utvecklas före frukten, så att man kan
jemföra dem med puberteten hos djuren. (Hist. Anim. VII. c. 1.)
17. Fruktens *) och fröets utbildning är växtlifvets huf-
*) Är, som af det följaDde synes, icke identisk med hvad vi nu kalla
frukt. — Det är väl för bristen af fröhvita och de köttiga hjert-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
