Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i smak finner man i växternas frukter. Smak är en qualitet
hos det våta elementet, frambragt derigenom, att naturen
genom värmans fördelande kraft förmedelst vattnet så upplöser
de jordiska partiklarna, att de genom smaken förnimmas. Det
är derföre icke besynnerligt, att afplockade frukter i solen
eller vid eld förändra sin smak, ty värmen förändrar
quali-teten af den saft, som inneslutes i frukten. (Hist. Anim. VII.
c. 19. Sms. et Sens. c. 4.)
55. Näringsprocessen bestämmer äfven växternas färg.
För allt, som omedelbarligen utvecklar sig ur jorden, är den
gröna färgen den ursprungliga. Genom näringens
koknings-process frambringas de öfriga; äfven de gröna delarne få,
äldre, en mörkare färg. Färgens yttersta orsak är likväl
solen, hvars ljus och värme inverkar på växternas safter,
hvar-af vi äfven se samma förändringar på afplockade frukter.
Genom grundfärgernas blandning uppkommer den oändliga
färgskiftning, som vi se i växternas blommor. (Color. 5,
äfven Gen. Anim. V. c. 6.)
56. Växterna äro underkastade samma periodiska
förändringar som djuren: ungdom, mannaålder, ålderdom (Meteor.
I. c. 14.); men, som växterna hufvudsakligen bero af den
atmosferiska luften, så genomlöpa de sina åldrar efter årets
tider. Emot ålderdomen blir allt mer torrt och kallt, men
allt som lefver är fuktigt och varmt. Derföre framskyndar
ålderdomen mot sin död genom försvinnandet af fuktighet och
värma. Så se vi alltid, att större och mycket saftiga växter
(succulentee) äro mer seg- och långlifvade än sådana, hos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
