Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ras utseende och växtställé, som lorvärfvat naturalstren en
historisk betydelse.
Nympheaceerna (Nymphseacese Decand.) stå, i afseende
på sin groning och sitt vegetativa system, liksom på gränsen
mellan blomväxter med ett och tvenne hjertblad. Blomman
och frukten anvisar dem likväl deras plats bland de sednare,
och vid närmare granskning finner man dem äfven hafva
tvenne hjertblad, ehuru dessa, såsom hos flera i vatten växande
Dikotyledoner, äro omgifna med en säck, hvaraf de först synas
enkla. Med Liljorna, i Botanisk mening, ega de således
ingen närmare slägtskap, ehuru både de äldre källorna och
dessas kommentatorer kalla dem Liljeväxter. De hafva
ingen stjelk, men en tjock, vanligen horizontel, rotstock
(rhi-zoma), som genom fibrösa trådar fäster sig uti jorden.
Bladen breda, stora, på vattnet flytande, antingen sköldlika eller,
äfven då de äro hjertlika, så djupt inskurna, att de hafva
ett sköldlikt utseende; på öfre sidan äro de glänsande och
glatta. Blad- och blomskaften äro fullkomligt enkla, ofta flera
alnar långa, de sednare alltid enblommiga. Blommorna
stora *), vanligen utmärkt praktfulla, ofta välluktande, till
utseendet emellan Peonier, de utländska Magnolierna och Vallmon,
*) Nymphcea alba är den största blomman i Skandinaviens Flora.
En egenhet hos denna och flera närbeslägtade är, att
kronbladen och ståndarne bekläda det småfrukterna inneslutande
kron-fästet (torus). Ståndarnes antal är obestämdt; de äro ofta
ordnade i flera kransar, som hos N. alba bilda en sammanhängande
spiral med kronbladen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
