Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Taklök (Sempervivum tectorum) planterades på taken
redan i llippokratis tid och, som Festus berättar, för att
skydda huset för olycka, och ännu planteras han i samma
afsigt hos oss.
Grekerna hade en ört Telephilon eller Telephium, hvil-
ken liksom ännu i dag i Södra Sverige dess närmaste slägting,
Sedum Telephium, var ett orakel för utrönande af den
älskades genkärlek och trohet; otaliga gånger har jag sjelf
sett det rådfrågadt. Grekerna benämde trogen kärlek efter
växten, i Svenskan benämner man växten kärleksört*’). Det
hos oss brukliga sättet att inhemta svaret afviker dock i for*
men från det Theokritus 5, 50 besjunger.
Många flera exempel af denna art kunde tilläggas. Likså
finna vi många medeltidens legender om våra växter lefva
bland vår allmoge; jal till och med sagan om Usnea och
Muscus cranii humani återfinnes i folktron om de
underbara egenskaperna af mossa på kyrktorn (Ev er nia vulpinä)
och galgar. Dessa äro val af utländskt ursprung, men hafva
ofta fått en inhemsk prägel; legenden oni Orehidis macula tas
rot har hos oss fått en Calvinsk tolkning. Andra äro fullt
inhemska, f. e. den Småländska: den björk, hvarmed
Frälsaren huol flängdes, blef derigenom förbannad och måste
förkrympt krypa på marken (Betula nana, Smål.
Långfredags-björk); men Hängbjörken, som stod när, sörjde så, att hen*
nes grenar slokade ned, som man ser än i dag.
*) Jemf. IU:(z. Fl. Ot»e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
