Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gan, ss. frukten, antaga en mängd primitiva, substantiva namn,
bvarigenom man så lätt förbiser det väsendtliga i sak, sedan
man erhållit ett nytt namn. En ny term är endast nödig
lör nya begrepp. Ett splitter nytt språk, såsom Wall ro t h,
Petter man m. fl. sökt införa, om än mer logiskt och
con-sequent, skall knappt någon anse mödan värdt att lära, och
det blir ingen vinst, ty man måste ändå lära det förut
antagna, för att kunna begagna dess rikare litteratur.
Principerna för slägtenas benämning voro så enkla, att
man nu mer endast förundrar sig öfver, huru man någonsin
annorledes kunnat gå tillväga. Att alla växter, som höra till
samma slägte, måste hafva ett gemensamt slägtnamn (Phil.
Rot. § 216); att detta åter måste vara olika för olika
släg-ten (§ 217) m. fl., äro så klara satser, att det väl synes i
vår tid öfverflödigt anföra dylika; men den förbistring, som
deruti herrskade före Linné, förklarar tillräckligen, hvarföre
Linne deruppå kunde lägga så mycken vigt. Allt hvad Linné
i sin Philos. Bot. om namnen anför (§ 215—238) gäller
endast slägtnamnen; hvad Linné kallar artnamn är efter
närvarande språkbruk diagnoser. Vid de förra skola vi
fördenskull här nedanföre hufvudsakligen fästa oss.
Öfver Växtfamiljernas namn förekommer knappast något
i Linnés Philosophia Botanica; ty hvad Linné anför om
ordningarnas har mer afseende på ett artificiellt system. Som
bekant benämnas dessa nu vanligen efter hufvudslägtet, och
detta kan icke annat än gillas, såsom ej blott underlättande
minnet, utan ock antydande det typiska och centrala för fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
