Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränsen efter olika årgångar upp- eller nedflyttas, och
Ramond antager, att flera fjällväxter vanligen äro begrafna under
snö och endast vissa blida somrar komma till utveckling, så
att mången af dem på ett sekel upplefver endast tio vårar *).
Anförda exempel bestyrka tillräckligen växtlifvets och
blommornas beroende af yttre momenter, men äfven antyda
det förras kraft att emotstå dessas förstöring och att icke
af dem fullt besegras. Det är tänkbart, att, i fall de
obekanta länderna i Söderhafvet skulle befrias från sin ständiga
snö- och isbetäckning, deras förgångna vegetation, till hvilken
man ännu funnit tydliga spår, åter kunde efter otaliga seklers
vintersömn uppvakna till en ny vår; vi hafva äfven exempel
hos oss, att växter, som 20—50 år slumrat i jorden, åter
plötsligt visat sig. Men växternas utveckling vid bestämda
tider beror äfven af en mängd inre omständigheter. Exempel
deruppå lemna många tidigare och senare beständiga
förändringar af vissa växter, som i sig endast äro individuella former;
en mängd höst- och vårblommande afarter af samma art.
Så blomma ock Tazctter, Junquiller m. fl. bäst hos oss inom
hus, den tid deras samslägtingar utgöra ängarnes vårprydnad
i Södra Europa, under det ännu snö- och rimfrostblommor
betäcka våra. Mest märkvärdiga äro likväl de, som genom
lökar och afläggare blifvit till oss öfverförda från Södra
hemi-sferen. Så länge de genom dylika fortplantas (de deraf
uppkommande plantor äro endast delar af den första från fostcr-
) Ramond Anna/, d. Museum 1804, p. 400.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
