Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
äfven de snedt fallande solstrålarne, som eljest icke skulle
mäg-tat smälta den dessa tillkommande snömassan, att framkalla
mot sommarens slut en kort vår (en torftig vegetation äfven
af fullkomligare växter), som omedelbarligen efterträdes af
vinter. I de zoner, som ligga ofvan buskgränsen, skulle vi vilja
antaga endast tvenne årstider, en lång vinter och en kort
vår (som infaller der vid medlet eller mot slutet af vår
sommar), på hvilken omedelbarligen följer ny vinter.
1. Vårens antag och utbildning.
Från den jordens trakt, som försmäktar i evig sommar,
vandrar våren, som välbekant anförd af den stigande solen,
vexelvis mot norra och södra Polen. Menskliga
forskningsanden frågar naturligtvis först: gifves det några lagar för
hans ankomst ocb utbildning? Visserligen; de större
kosmiska, nemligen af jordens olika ställning mot solen, äro
tillräckligen bekanta; men, att de icke äro de enda, följer lika
uppenbart af de många afvikelser, vi deruti finna. Men, att
äfven för dessa, liksom hvarje förändring i naturen, ligger
en högre grund, kan ingalunda betvifias, ehuru dessa lagar,
oaktadt all sin enkelhet och harmoni, äro så storartade,
att, när vi för vår inskränkta uppfattningsförmåga vilja
utreda dem, vi så lätt intrassla oss sjelfva, så väl då man med
sina beräkningar vill ordna dem efter gifna former, som då
man blott med snillets Alexander-svärd vill lösa knuten. I
naturen sjelf innebor ändock det största snillet.
Vanligtvis har man hittills sökt utröna dessa momenler
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
