Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sakligen genom sitt samband med temperaturen och
nederbörden. Det är icke öfver allt den nordliga vinden, som är
den kalla, eller sydliga den ljumma, utan modifieras detta af
de sträckor de passera. Fjällvindarne äro öfver allt kalla, så
att i Finnmarken blir den sydliga vinden, som passerat
fjällryggen, den kallaste. Hafsvindarne äro under kalla årstiden,
fast de för sin fuktighet ofta kännas kyliga, de blidaste;
under den varma årstiden åter svalkande. De verka derföre
en tidig, men långsamt framskridande vår. Vindar från
kärr-och mosstrakter, som medföra nattfroster, såsom i vestra
Sverige m. fl. st., äro högst menliga för vårvegetationen.
Nederbördens tid i hvarje landskap bestämmes till hufvudsaklig del af
viudarne; i hvarje land är det vanligen en bestämd vind, som
medför nederbörden. I östra Sverige är det N.O. vinden, som
vanligen åtföljes af oväder; i södra och vestra åter medförer
mest S.V. vinden nederbörd. Häruti ligger en hufvudsaklig
grund till vegetationens olikhet i de större växtgeografiska
regioner, i hvilka vi förut indelat Sverige.
1 frågan om hela Kontinenter böra äfven
hafsströmmar-ne tagas i .betraktande. Det är af dessa man härleder det
kallare klimatet vid alla ostkuster, det blidare vid alla
vest-kuster i norra hemisferens kontinenter. I södra hemisferen
är detta omvändt. Men inom en inskränktare region är detta
utan betydelse.
Denna olikhet mellan vårarne på olika lokaler inom
samma region är dock vanligen mindre betydlig än den, som visar
sig mellan olika årgångar inom samma region. Synnerligen an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
