Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sker, afser icke årets, utan följande årets generation.
Endast derigenom, att man inser detta, är det möjligt förstå, huru
bladen hos så många vårväxter utveckla sig först efter
blomningen, då bladbildningen likväl är något, som måste föregå
blommans. Bladen till den Tussilago, som blommar om våren,
voro föregående årets blad; de sedermera sig utvecklande äro
bladen till nästa årets blomma. Hos Blåsippan m. fl.
qvar-blifva föregående årets blad, tills blomningen är afslutad;
sedermera framkomma de blad, som skola utbilda knopparne
till nästa års blomma.
Vårblommorna i vårt klimat kunna vi hänföra till
trenne bestämda grupper och en fjerde kollektiv; nemligen
Uänge-och Barrträden, Halfgräsen, Liljorna och öfriga Örter*).
Af dessa äro hängeträdens blommor de, som mest
egendomligt och uteslutande tillhöra våren. De tillhöra ock endast
de kallare klimaterna, der de nästan uteslutande bilda
skogen, och de, som icke tillhöra dem i strängaste mening,
närma sig dem ofta i sitt blomningssätt, ss. Almen, Asken,
äfven Daphne. Deras bildning är synbart lämpad efter de
kallare ländernas vår och kortare sommar. Denna är
nemligen för kort att medhinna stam- och bladbildning samt
blomma och frukt på ett år; derföre uppskjuter löpande årets skott
sin blomning och fruktsättning till nästa år; de ännu
nordligare Barrträdens frukter hinna först till mognad trecije året
*) Bland vårväxter borde äfven räknas Musci och Lichenes, som
till en stor del denna årstid fructificera.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
