Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mindre torr och saftlös. Vedens saft, som vi kunna kalla
växtlage, är mer vattenaktig och oxyderad; syre och socker
äro dess hufvudsakligaste beståndsdelar; barkens saft åter är
condenserad, desoxyderad, af bitter och skarp qnalitet.
(Derföre äro de flesta barkar adstringerande, så vida de, f. e.
Linden, icke hysa större quantitet af växtslem.) Detta gäller om
nämda lager, så väl i stammen som roten *). Grunden till
denna skillnad är, att vedlagret bildas af spiralkärlen,
barklagret åter af baströren och, efter Schultz, af egna
närings-saftskärl. Då dessa för hvardera äro egendomliga, möta här
inga svårigheter att med bestämda organer sammanbinda
bestämda funktioner. Men nämda bildningar utgöra likväl icke
ensamt dessa delars massa; det båda förmedlande och för
bägge gemensamma utgör cellväfnaden, som är sjelfva
bild-ningsorganet. Detta utbildar icke blott de under vegetationen
frambragta växtämnena, utan är äfven det, som, innan de
öfriga organernas funktioner börjat, vid all ny bildning är
företrädesvis verksamt, såsom i växternas märg, hvilken
uteslutande bildas af celler. Likasom vi anvisat de öfriga
orga-nerna egna lager, så kunde man kalla cellulosan för
märg-lagret, ehuru icke i den inskränkta mening, som skulle hon
vara inskränkt till märgen, ty hvarje nytt både ved-och
barklager måste börja med cellbildning. Men, så stor cellernas verk-
*) I praktiskt hänseende är kännedomen härom af största vigt.
Bark-och vedlagren f. e. i väx trötter hafva ofta i medicinskt
hänseende motsatta egenskaper; för användande till födoämne bör rotens
barklager afskalas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>